|
|
|
Pellinge
fyr
1835 - 1863.
Skiss Johan Andersson
|
|
|
PELLINGE
FYR |
|
|
|
På
1800-talet fanns det en fyr i Pellinge på Glosholm. Idag finns gränsbevakningens
sjöbevakningsstation på Glosholm. |
|
|
Efter
krigsslutet 1809 blev det aktuellt att bygga nya fyrar för att den ryska flottan
tryggt skulle kunna röra sig längs Finska vikens kust. Kejserliga Senaten gav
det av C.F. Engel ledda Intendenturkontoret i uppdrag att planera ett fyrtorn
med belysningsapparatur i Pellinge år 1827. Ritningarna gjordes av arkitekt
A.F. Granstedt. |
|
|
Bygget
av Pellinge fyr påbörjades 1831, men fördröjdes, båken på Glosholm togs i bruk
15.9.1835. Fyren var byggd som ett runt torn av rödtegel på en fyrkantig sockel
av granit. Den hade fyra våningar och högst uppe fanns en lanternin av trä.
Tornet var målat i vitt och sträckte sig drygt 39 m över havsytan. Fyren syntes
på 12 sjömils avstånd. Den var en blinkfyr som lyste 20 sekunder med 40 sek
uppehåll, mellan sydsydväst och ostsydost. Rotationstiden för ljusanordningen
var tre minuter, belysningsanordningen bestod av nio oljelampor. Som bränsle
i fyrlamporna användes växtolja som osade. Taket var försett med en rökhatt,
ett plåtrör som skulle leda ut avgaserna från lanterninen. |
|
 |
|
Igenkännigsbåken
på
Glosholm 1863 - 1940.
|
|
|
|
|
Fyrens
läge var inte det bästa, båken stod vid sidan av farleden och lyste inte upp
tillräckligt. I vattnen utanför Glosholm finns otaliga grynnor och många fartyg
förliste på grund av felnavigering. Pellingebåken upphörde att existera som
fyr 1862. Följande år revs den översta våningen och lanterninen. Tornet fick
ett konformigt tak som försågs med en spira med en tvärslå, med en liggande
tunna överst på spiran. Höjden var nu 28,5 m över markytan. Spiran med korset
och tunnan målades röda, tornet var fortfarande vitt. Båken tjänade som sjömärke
till krigets slut 1940. Fyren ansågs vara ett landmärke för fienden och på militära
order förstördes fyren, tornet sprängdes den 14.3.1940. |
|
|
Fyren på Glosholm lever vidare genom att den senare varianten, igenkänningsbåken,
stått som förebild för Tove Janssons Muminhus.
Fotografierna nedan visar ruinerna som finns kvar idag. |
|
|
Textuppgifterna härstammar från Göran Gustavssons artikel
"Pellingebåken", den kan läsas i sin helhet i Pellingeboken 3,
utgiven av Pellinge Hembygdsförening.
Foto Johan Andersson. |
|
 |
|
Ingången
till fyren ligger på ruinens norra sida.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Försvarsmakten
har byggt om ruinen
för egna behov. Foto från södra sidan.
|
Ruinerna
är invuxna,
små björkar växer i sprickorna.
|
|
|
|
 |
|
|
|
|
