| |
| Pellinge
fyr
1835 - 1863.
Skiss Johan Andersson |
| | PELLINGE
FYR | | |
| På
1800-talet fanns det en fyr i Pellinge på Glosholm. Idag finns gränsbevakningens
sjöbevakningsstation på Glosholm. | |
| Efter
krigsslutet 1809 blev det aktuellt att bygga nya fyrar för att den ryska flottan
tryggt skulle kunna röra sig längs Finska vikens kust. Kejserliga Senaten gav
det av C.F. Engel ledda Intendenturkontoret i uppdrag att planera ett fyrtorn
med belysningsapparatur i Pellinge år 1827. Ritningarna gjordes av arkitekt A.F.
Granstedt. | |
| Bygget
av Pellinge fyr påbörjades 1831, men fördröjdes, båken på Glosholm togs i bruk
15.9.1835. Fyren var byggd som ett runt torn av rödtegel på en fyrkantig sockel
av granit. Den hade fyra våningar och högst uppe fanns en lanternin av trä. Tornet
var målat i vitt och sträckte sig drygt 39 m över havsytan. Fyren syntes på 12
sjömils avstånd. Den var en blinkfyr som lyste 20 sekunder med 40 sek uppehåll,
mellan sydsydväst och ostsydost. Rotationstiden för ljusanordningen var tre minuter,
belysningsanordningen bestod av nio oljelampor. Som bränsle i fyrlamporna användes
växtolja som osade. Taket var försett med en rökhatt, ett plåtrör som skulle leda
ut avgaserna från lanterninen. | |
 |
| Igenkännigsbåken
på
Glosholm 1863 - 1940. | | | |
| Fyrens
läge var inte det bästa, båken stod vid sidan av farleden och lyste inte upp tillräckligt.
I vattnen utanför Glosholm finns otaliga grynnor och många fartyg förliste på
grund av felnavigering. Pellingebåken upphörde att existera som fyr 1862. Följande
år revs den översta våningen och lanterninen. Tornet fick ett konformigt tak som
försågs med en spira med en tvärslå, med en liggande tunna överst på spiran. Höjden
var nu 28,5 m över markytan. Spiran med korset och tunnan målades röda, tornet
var fortfarande vitt. Båken tjänade som sjömärke till krigets slut 1940. Fyren
ansågs vara ett landmärke för fienden och på militära order förstördes fyren,
tornet sprängdes den 14.3.1940. | |
|
Fyren på Glosholm lever vidare genom att den senare varianten, igenkänningsbåken,
stått som förebild för Tove Janssons Muminhus.
Fotografierna
nedan visar ruinerna som finns kvar idag. | |
|
Textuppgifterna härstammar från Göran Gustavssons artikel "Pellingebåken",
den kan läsas i sin helhet i Pellingeboken 3, utgiven av Pellinge Hembygdsförening.
Foto Johan Andersson. | |
 |
| Ingången
till fyren ligger på ruinens norra sida. |
| | |
|
| |
|
| Försvarsmakten
har byggt om ruinen
för egna behov. Foto från södra sidan. |
Ruinerna
är invuxna,
små björkar växer i sprickorna. |
|
|
|
 | | | | |
